Varför ska vi och hur ska vi använda källor?
Som vi skriver i avsnittet om vetenskapliga metoder handlar det om att hitta de vetenskapligt sett mest lämpliga sätten att samla in information och uppgifter på. Vi brukar säga att våra vetenskapliga metoder hjälper oss att samla in det källmaterial vi behöver för att lösa vårt vetenskapligt uppställda problem eller besvara vår vetenskapligt ställda fråga. Källmaterialet kan till exemplet vara intervjupersonernas svar, observationer som görs och mätresultat som erhålls i samband med fältstudier eller kemiska experiment, men det kan även vara använda ämnen från försök med kemiska lösningar. Det kan också vara texter eller bilder från litterära källor som t ex böcker, tidningsartiklar eller från forskningsrapporter och avhandlingar. Källor är kort och gott det grundmaterial vi använder oss av och kanske kan vi likna det hela vid en bräda av trä.
Brädan av trä kan till exempel få symbolisera alla gymnasielever i år 2 på alla gymnasieskolor i Sverige. Säg att vi sedan vill undersöka hur elever i år 2 uppfattar relationen mellan studieresultat och de betyg de erhåller. Vi kanske också vill veta vilka faktorer som påverkar eller o
G&#;r en k&#;llh&#;nvisning
K&#;llh&#;nvisningen ber&#;ttar var informationen kommer ifr&#;n. Genom k&#;llh&#;nvisningen kan b&#;de du och andra hitta tillbaka till originalet.
Det är viktigt att ange källan, exempelvis för att kunna skapa sig en egen uppfattning, vara källkritisk och granska att informationen stämmer. Det är också bra att känna till källans ursprung för att kunna leta vidare efter mer material.
En källhänvisning berättar:
- vad bilden föreställer eller vad texten eller boken heter,
- vem som har tagit fotot eller skrivit boken,
- när fotot eller texten skapades,
- var vi kan hitta det, och
- vilket datum du hämtade materialet på internet.
All information du behöver för att göra en källhänvisning finns på sidan där materialet presenteras. ”Upphov: okänd” betyder att det inte finns någon information om vem som har tagit fotot, skrivit texten, komponerat melodin eller målat tavlan som du källhänvisar till.
Meningen med källhänvisning är att det ska vara lätt att hitta tillbaka till det material du har använt, till exempel om din läsare vill undersöka källan själv. Att kunna gå direkt till källan är viktigt för den som är källkritisk. Det är också ett sätt att g
Korrekt sätt att ange källa
Här följer anvisningar kring hur du anger källan du använt för din text. Källhänvisning och källförteckning är två olika sätt att redovisa källor i samband med att de förekommer i texten respektive som en lista i slutet.
Hur och var källor redovisas
Det är mer strikt kring hur källor redovisas i uppsatser och avhandlingar än till exempel i böcker (särskilt i populär facklitteratur). I uppsatser och avhandlingar är det vedertaget att källor redovisas dels direkt i den löpande texten (källhänvisningar), dels genom en separat referenslista (källförteckning).
Källhänvisning
Källhänvisningar görs i den löpande texten och det finns två skilda förfaringssätt. Det ena sättet är att ange referensen direkt i texten genom i en parentes återge författaren, utgivningsåret och eventuellt sidan (Johansson ). Detta kallas ibland för Harvardsystemet.
Det andra sättet är att markera att en källa används genom att sätta en upphöjd siffra vid meningens eller styckets slut, så kallad fotnot.1 (För att skriva upphöjda siffror markerar du siffran och trycker , fungerar bl.a. i Microsoft Word.)
Nederst på sidan ska det sedan skrivas vad fotnoten avsåg. Fotno
Källhänvisning
En källhänvisning är en referens till källskrifter.[1] Den innehåller uppgifter som författaren använt som belägg för sin text, och källhänvisningen gör det möjligt för läsaren att kontrollera uppgiften eller bedöma dess trovärdighet. Källhänvisningarna listas i slutet av ett avsnitt, en text eller en publikation, med en unik referens via nottecken eller, som i Harvard-, MLA-, APA- och Vancouversystemen, författares efternamn följt av publiceringsår, till den källbelagda delen av texten. Listan med källhänvisningar (referenslista, notförteckning, notapparat) kompletteras ofta av en källförteckning där textens alla källor räknas upp och förtydligas.
Källhänvisningar kan gälla så väl skriftligt[2] som muntligt[3] material. De kan gälla till exempel böcker, tidningar, tidskrifter, webbsidor eller (publicerade) intervjuer.[3]
Nottecken och notapparat
Källhänvisningar markeras i Oxford-systemet med fotnoter (eller slutnoter), det vill säga ordnade nummer eller bokstäver som är direkt kopplade till motsvarande nottecken i texten. Ofta används siffror för att numrera de olika fotnoterna, medan separata förteckning
.