Obestämd artikel &#; Vad innebär det?
En obestämd artikel är en liten men viktig del av det svenska språket som används för att ange att något är generellt eller inte specifikt. I svenska språket består de obestämda artiklarna av orden en och ett. Dessa ord används framför ett substantiv för att introducera något som är allmänt, obestämt, eller nytt i samtalet. Till skillnad från bestämd artikel, som anger något specifikt (exempelvis &#;bilen&#; eller &#;huset&#;), visar obestämd artikel att vi pratar om något generellt (som &#;en bil&#; eller &#;ett hus&#;).
Exempel: &#;Jag såg en hund&#; (där &#;en&#; indikerar att det inte handlar om en specifik hund).
Funktion och användning av obestämd artikel
Den obestämda artikeln fungerar främst som en introduktion till något som ännu inte specificerats, eller som en allmän referens. Det kan handla om en person, en sak eller en idé som inte är bestämd, utan snarare en bland flera möjliga objekt av samma slag. Obestämda artiklar används framför ett substantiv och förändras beroende på om substantivet är ett n-ord eller t-ord.
- En används framför n-ord, som &#;en bok&#;, &#;en katt&#;, &#;en stol&#;.
- Ett används framför t-ord
Skrivit eller skrivet – är &#;bra skrivit&#; korrekt svenska?
”Bra skrivit!” eller ”Otroligt bra skrivit!”. Det här uttryckssättet tycker jag mig se ofta i sociala medier. Vad är det här för ordform, och är det verkligen rätt att skriva så?
Två olika verbformer
Nej, Bra skrivit! är inte språkligt korrekt. Den korrekta kommentaren ska vara Bra skrivet! Men vadå skrivet? Är inte det en konstig form?
Verbet skriva böjs skriva – skrev – skrivit. Formen skrivit kallas supinum. Det är den som används tillsammans med har för att bilda perfekt: Hon har skrivit en snäll kommentar på Facebook. Det är också den som kombineras med hade för att bilda pluskvamperfekt: Treåringen hade skrivit sin autograf med spritpenna på fondväggen i vardagsrummet.
Formen skrivet kallas perfekt particip. Det är den formen av verb som böjs på samma sätt som adjektiv. Det heter därför boken var bra skriven, brevet var bra skrivet och böckerna var bra skrivna. Att det är formen skrivet som används i det här fallet beror på att det är underförstått i meningen, som alltså skulle kunna ses som en förkortad version av Det var bra skrivet.
Nu gjorde jag något som jag inte brukar g
Stora Ordboken
Popularitet
Det finns ord som förekommer oftare i svenska språket av totalt ord. Det motsvarar att 65 procent av orden är vanligare.
Det finns ord till som förekommer lika ofta.
Sammanlagt har detta ord hittats 17 gånger av Stora Ordboken.
Det vanligaste ordet förekommer gånger oftare i svenska språket.
Vanligare än Ovanligare än Gånger Antal totalt 35% 65% 17 Popularitet per månad
Månad Popularitet Antal Position Position okt. 0 - nov. ±0% 0 ±0% - dec. ±0% 0 ±0% - jan. +∞% 1 +∞% feb. ,0% 0 ,0% - mars ±0% 0 ±0% - apr. ±0% 0 ±0% - maj ±0% 0 ±0% - juni ±0% 0 ±0% - juli ±0% 0 ±0% - aug. ±0% 0 ±0% - sep. ±0% 0 ±0% - okt. +∞% 1 +∞% nov. ,0% 0 ,0% - dec. ±0% 0 ±0% - jan. ±0% 0 ±0% - feb. ±0% 0 ±0% - mars ±0% 0 ±0% - apr. ±0% 0 ±0% - maj ±0% 0 ±0% - juni ±0% 0 ±0% - juli +∞% 1 +∞% aug. ,0% 0 ,0% - sep. ±0% 0 ±0% - okt. ±0% 0 ±0% - nov. ±0% 0 ±0% - dec. ±0% 0 ±0% - jan. ±0% 0 ±0% Artikel (grammatik)
I grammatiken är en artikel ett formord, suffix eller prefix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus. Artiklar är antingen bestämda eller obestämda. Den bestämda artikeln i svenskan är "den", "det" eller "de" ("dom") beroende på kön och antal, den obestämda är "en" eller "ett". Konstgjorda språk som esperanto och interlingua har en avsiktligt förenklad grammatik, och har i enlighet med detta enbart en bestämd artikel ("la" respektive "le"). Esperanto har ingen obestämd artikel medan interlingua har en ("un").
Artiklar är en ordklass som i svenskan omfattar två olika sorters artiklar: direkt och indirekt artikel. Finskan saknar liksom övriga uraliska språk grammatiskt genus. Bestämd och obestämd form finns inte. I Europa är de germanska, och då i synnerhet de nordiska, språken mest invecklade vad gäller artiklarna. Färöiska har 25 former att hålla reda på. I svenska och norska uttrycks definithet genom både bestämd artikel och böjning. Exempelvis: Det vackra huset, Den lilla stolen. Detta kallas dubbel definithet och saknas i danska.
Bestämd artikel
Bestämd a
.