Vad kännetecknar en period i periodiska systemet?
Alltså: Kolumnerna i det periodiska systemet kallas grupper. Ämnen i samma grupp har ofta egenskaper som liknar varandra. Raderna kallas perioder, eftersom egenskaperna upprepas periodiskt. Perioderna visar också hur många elektronskal atomerna har, från ett skal högst upp, till sju skal längst ner.
Vad säger en period i periodiska systemet?
De lodräta raderna (kolumnerna) i periodiska systemet kallas för grupper och de vågräta raderna kallas för perioder. Det finns 18 grupper och sju perioder. Ämnena i en grupp har oftast liknande egenskaper. Det beror på att de har samma antal valenselektroner, alltså elektroner i det yttersta elektronskalet.
Vad har ämnena i en period gemensamt?
Ämnen i samma period har liknande atommassor men olika kemiska egenskaper. Dessa egenskaper bestäms istället i allmänhet av vilken kolumn i periodiska systemet som ämnet finns i, det vill säga vilken grupp som ämnet tillhör.
Vad kallas de lodräta raderna i det periodiska systemet?
De vågräta raderna kallas perioder och motsvarar antalet elektronskal som innehåller elektroner. Typiska metaller finns i periodiska systemets vänstra och ce
Periodiska systemets perioder
| 1s | ||||
| 2s | 2p | |||
| 3s | 3p | |||
| 4s | 3d | 4p | ||
| 5s | 4d | 5p | ||
| 6s | 4f | 5d | 6p | |
| 7s | 5f | 6d | 7p | |
| 8s | 5g | 6f | 7d | 8p |
Periodiska systemets perioder är de horisontella raderna i periodiska systemet. Det finns 7 sådana perioder som täcker in alla naturligt förekommande grundämnen och de som hittills framställts på konstgjord väg.
Periodens nummer motsvarar antalet huvudkvanttal som förekommer hos elektronerna i grundämnenas atomer, eller antalet elektronskal som används enligt Bohrs atommodell. Ämnen i samma period har liknande atommassor men olika kemiska egenskaper. Dessa egenskaper bestäms istället i allmänhet av vilken kolumn i periodiska systemet som ämnet finns i, det vill säga vilken grupp som ämnet tillhör.
Varje elektronskal delas in i olika delskal, som fylls i tur och ordning allt eftersom atomnumret ökar.
Perioder
Period 1
Period 2
Period 3
Period 4
Period 5
Period 6
Period 7
[redigera | rePeriod 3 element
Third row of the periodic table
A period 3 element is one of the chemical elements in the third row (or period) of the periodic table of the chemical elements. The periodic table is laid out in rows to illustrate recurring (periodic) trends in the chemical behavior of the elements as their atomic number increases: a new row is begun when chemical behavior begins to repeat, meaning that elements with similar behavior fall into the same vertical columns. The third period contains eight elements: sodium, magnesium, aluminium, silicon, phosphorus, sulfur, chlorine and argon. The first two, sodium and magnesium, are members of the s-block of the periodic table, while the others are members of the p-block. All of the period 3 elements occur in nature and have at least one stable isotope.[1]
Atomic structure
[edit]In a quantum mechanical description of atomic structure, this period corresponds to the buildup of electrons in the third (n = 3) shell, more specifically filling its 3s and 3p subshells. There is a 3d subshell, but—in compliance with the Aufbau principle—it is not filled until period 4. This makes all eight elements analogs of the perio
Periodiska systemet
Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning,[1] är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen. Denna ordning visar periodiska trender, såsom grundämnen med liknande egenskaper i samma kolumn (grupp). Det finns även fyra rektangulära block med approximativt likartade kemiska egenskaper. Inom varje rad (period) återfinns i allmänhet metallerna på den vänstra sidan, medan icke-metallerna återfinns på den högra sidan.
Den första versionen av periodiska systemet ställdes upp av Dmitrij Mendelejev (), som var först med att publicera sina resultat, och Lothar Meyer. Allt eftersom nya grundämnen upptäckts och den teoretiska grundvalen för systemet fördjupats, har det modifierats och förfinats.
Ännu ej bekräftade grundämnen har tilldelats provisoriska namn, sammansatta av symboler för atomnumrets siffror inspirerade av räkneord från latin och grekiska, således: 0 = nil; 1 = un; 2 = bi; 3 = tri; 4 = quad; 5 = pent; 6 = hex; 7 = sept; 8 = okt; 9 = enn. Namnen avslutas med suffixet -ium. Exempel:
.