Sallat kan odlas i krukor i trädgården och på balkongen. Här har jag tre plantor av sallat 'Frillice' i en kruka.
Sallat är en perfekt grönsak att odla för den som vill skörda något enkelt och gott hemma. Det är en ganska enkel grönsak att lyckas med, den kräver inget särskilt och det finns massor av olika sorter att välja mellan. Därtill är sallat en utmärkt grönsak att odla både på våren, sommaren och hösten.
Om du inte har frön hemma kan du köpa i en trädgårdsbutik, eller beställa på nätet.
Den här sallaten kallas för plocksallat. Den är fiffig eftersom den kan skördas blad för blad, medan plantan står kvar i jorden och fortsätter att växa.
Det här är en av mina sallatsfavoriter i år, sorten heter 'Frillice', som jag odlar i en kruka vid huset. Bladen är otroligt smakrika, kriskpiga och vackra. Det är en isbergssallat, som är korsad med en plocksallat. Plantan bildar inte ett vanligt sallatshuvud, som en bill, utan har ett mer öppet växtsätt. Den kan därför skördas blad för blad, vilket är mycket praktiskt.
Tänk på det här när du odlar sallat
- fröerna kan ha svårt att gro i stekhet jord
- om det är varmt - så fröerna i en liten bytta som stä
SALLAT
Lactuca sativa
Sallat är en korgblommig växt och har odlats långt innan vår tideräknings början av både perser, egypter och greker. Urspunget hittas i den gyllene triangeln i Sumerenas rike kring Eufrat och Tigris. Troligen har den selekterats fram ur ett vanligt "™ogräs"™- Taggsallat ( Lactuca serriola) kring tiotusen år före Kristus.
Romarna, som har spridit många grönsaker över Europa, tog över sallatsodlingen efter grekerna. Det var inte bara plocksallat i olika färger, utan också huvudsallat med avlånga lösa huvuden, s.k. Cos-sallat, efter den grekiska ön där romarna hittade den. De använde sallat både som mat och medicin.
Vår vanliga huvudsallat dyker upp under medeltiden och har, efter en trevande början, blivit den mest odlade sallaten. Nu tillsammans med de senare formerna isbergs- och bataviasallat.
Sallat kan man odla på de flesta jordar. Men den bästa får man på en mullhaltig, lucker och fuktig jord. Den har ett måttligt behov av näring och tillgången på fosfor och kalium är betydligt viktigare än kväve, som i överskott ger lösa huvuden.
Sallat är en svalväderväxt och varma, torra perioder ger ofta kantbränna (tipburn) på bladen ochAllmänt
Man brukar indela de sallatsväxter (Lactuca sativa) som odlas i köksträdgården i huvudsallat, isbergssallat, plock- och bladsallat. Utöver dessa sorter finns det cikoria- och endivesallat, som odlas mest av yrkesodlare. De sistnämnda sorterna har speciella krav och sin speciella odlingsteknik.
En annan sort som inte är så vanlig är bindsallat (Lactuca sativa var romana). Den har mera långsträckta huvuden. Namnet har den fått genom att man binder ihop toppbladen.
Den storvuxna Sparrissallat (Lactuca sativa var. asparagina) står ut då den inte odlas för bladen utan för sin stam som äts ungefär som sparris. Plock- och bladsallaten bildar inte några egentliga huvuden utan endast blad.
Klimatzon: Hela landet
Näringsvärde
Sallat är en näringsrik grönsak. Det omättade fettet i sallaten anses bättre än animaliskt fett. g sallat ger 12 kalorier (50 kilojoule), 95 g vatten, 1,0 g äggvita, 0,1 g fett, 1,7 g kolhydrat, 18 mg kalcium, 21 mg fosfor, 0,5 mg järn, 70 I.E vitamin A, 0,04 mg riboflavin, 0,
.