Gamblers vardag
Mitt första besök på Täby Galopp var redan som 7åring, då jag fick åka med min skolkamrat Pia Almqwist, nu en framgångsrik tränare med sin man Joakim Brandt, stationerade i Frankrike. Men på denna tiden gick vi i första klass, och Pias morsa Yvonne som jobbade på Täby Galopps sekreteriat samt pappa Bosse som körde hästambulansen var benägna chaufföer.
När jag något år senare fick följa med farsan och äldsta brorsan till Täby Galopp en sommardag, var jag 8 år fyllda. Då upptäckte jag den berusande känslan av folk, fest och spänningen som låg i luften. Min äldsta bror Bosse, har hästar som sin absolut största hobby och lyckades få min far att bli delägare i en galoppör. Hästen hette Sam`s Call och var ett Engelskt fullblod, uppfödd i England.
Sommardagen på Täby var varm och stojig och jag for som en Hermelin mellan människor och ställde korkade frågor om allt och inget, men något hände som fick långtgående följdverkningar.
Efter varm korv och några läsk så var det dags för lopp5, där Sams Call skulle göra sin debut i familjens ägo. Hästen var en hög och smäcker fux med en liten vit bläs och trippade fram i ledvolten. Pappa och brorsa
Gamblers vardag
Följande förslag har regeringen lagt ut på remiss.
Den nya spellagen i korthet
Tillämpningsområde
Spellagen gäller för spel om pengar som tillhandahålls i Sverige.
Krav på spelverksamhet
Spelverksamheten ska vara lämplig ur allmän synpunkt och bedrivas på ett sunt och säkert
sätt under offentlig kontroll vilket bl.a. innebär
1. att spelen ska ha ett högt konsumentskydd,
2. att det ska råda hög säkerhet i spelen,
3. att de negativa konsekvenserna av spelande ska begränsas, och
4. att spel inte ska användas som ett stöd för kriminell verksamhet.
Licensgivning
En spelmyndighet fattar beslut om licens. Licens ges för viss tid om högst fem år och får
förenas med villkor.
Licenser
Spellagen innehåller sex olika typer av licenser.
Statligt spel
Licens för statligt spel får i huvudsak ges för att tillhandahålla kasinospel på ett kasino, spel
på värdeautomater och vissa former av lotterier. En sådan licens får endast ges till ett direkt
eller indirekt helägt statligt aktiebolag.
Spel för allmännyttiga ändamål.
Licens att tillhandahålla spel till förmån för allmännyttiga ändamål får omfatta vissa former av
lotterier. En sådan
Hej !
Jag startar denna bloggen idag i hopp om att för en gångs skull sluta gamlba och i samma veva vill jag dra med mig så många gamblers som möjligt på denna resan. Så följ med. Ge detta inlägg en chans och jag kan lova dig att du inte kommer gå härifrån oberörd.
Med gråt i halsen i en skakande kropp sitter jag skamsen i köket med mig själv. Ni vet hur det känns. Efter att gång på gång lova sig själv att det var den sista gången jag spelade för pengar. Bryta löften. Adrenalinet kickar in. Rösterna i huvudet säger åt en att spela en sista gång. Övertala sig själv att det inte är så farligt. Pulsen ökar. Sen sitter man där.. I den situation man lovat sig själv att inte sitta i. Antingen framför datorn och matar in med insättningar efter insättningar. Eller på en lokal pub och matar maskinen. Eller kanske på Casino Cosmopol.
Jag kan säga som såhär :
Det är inget konstigt med det. Det är en gamblers vardag.
Man lever och spelar i hopp om att kamma hem storvinsten. Eller vinna tillbaka sina förluster. Vissa av oss spelar för att komma bort från verkligheten. Listan kan göras lång.
Just nu är det bara jag här. Så jag ska göra mitt bästa och försöka vara ärlig mot mig själv.
Tills nästagång må du inte bråka med Kratos
Janne ”Hatten” Helander &#; berättelsen om en gambler
Av: Åsa Holmberg
Du har säkert hört talas om Jan ”Hatten” Helander. Om inte annat så genom hans blogg som tidigare gick genom Expressen (”En gamblers vardag”, där han tillsammans med några kumpaner delar med sig av idel bettingtips på både hästar, fotboll och allt möjligt annat). Idag är det den kommersiella sidan som de lägger både tips och energi på.
Även om ”Hatten” är väldigt passande på Janne så undrar jag förstås var smeknamnet kommer ifrån. ”Hatten kommer ifrån att jag ägde en riktigt snygg Borsalino [en Italiensk kvalitetshatt som var alla och talsgangsters favoritsmula] som jag ärvt efter min svärfar. Den bar jag i ur och skur på talet och självklart även på Kortoxen. Jag tror att det var en viss ’Vasse’ som myntade ’Hatten’, vilket tog skruv ögonblickligen på Kortoxen. Jag tyckte att det var helt okej som öknamn, då andra begåvades med ’guli’, ’Gamen’, ’tralala’, ’slaktaren’ och andra mindre charmerande alias.”
Intervjun med Hatten blev ett äventyr över flera dagar – via Kungsholmen, två stopp på Östermalm samt Auktionshuset. Vi åt fantastiskt gott kött på Rosmarin, lunch i Östermalmshallen och ett glas vin (