Orsaker till konflikträdsla

Konflikträdsla: när den hindrar oss från att försvara oss själva

4 minuter

Konflikträdsla är en vanligare attityd än du kanske tror och kännetecknas bland annat av att det paralyserar dem som lider av det.

Personer med konflikträdsla väljer att förbli tysta och tänker att “det är bäst att bara låta det passera” för att undvika en konfrontation och leva i frid.

Men att undvika konfrontationer sätter dem i en situation av obehag, frustration och framförallt förlust av värdighet.

Rädslor fyller en väldigt viktig evolutionär funktion: de hjälper oss att överleva och reagera bättre på faror. Det verkliga problemet med vårt moderna liv är att vi inte längre tacklar rovdjur som hotar vår överlevnad. Detta eftersom hoten upphört att vara fysiska och istället utgörs av bland annat fobier. Sådana som begränsar vår tillväxt och vår sociala och emotionella stabilitet.

Personer med konflikträdsla är vanliga besökare hos psykologen. Denna data kan överraska många, men det är en realitet. Dynamiken hos deras profil består nästan uteslutande av tankar som “Det är bäst att jag inte gör eller säger detta, så att de inte blir arga”, “Jag kommer inte säga detta, för jag kanske

Du är konflikträdd

Det är inte alltid så lätt att avgöra om ens farhågor för de negativa konsekvenserna av att ge sig in i konflikter är berättigade eller inte. Här är några vanliga anledningar till att man drar sig för att "ställa till bråk":
– Man vill inte bli sedd som en bråkmakare/gnällig/överkänslig av kollegor och chefer.
– Man vill inte förvärra redan spända relationer genom att föra fram klagomål och kritik.
– Man vill inte framstå som illojal mot kollegor, chefer eller organisationen som helhet genom att ta upp negativa förhållanden utanför den närmast berörda kretsen.
– Man är rädd att sätta igång en process som man inte kan överblicka följderna av om man tar upp problem med chefer, fackförening eller personalavdelning.
– Man är rädd att bli stämplad som någon som själv har problem om man kontaktar företagshälsovården.
– Man är rädd att utsättas för repressalier av chefer eller utfrysning av kollegor om man tar upp känsliga frågor.
– Man är orolig att behöva ställa ut sitt privatliv till offentligt beskådande.
– Man litar inte på att man kan argumentera övertygande för sin sak gentemot verbalt skickliga motparter och är rädd för att bli överkörd.

I alla de

Konflikthantering på arbetsplatsen

2. Identifiera vilken typ av konflikt det handlar om

Innan du försöker lösa konflikten kan det vara bra att först identifiera vilken typ av konflikt det handlar om, för at på så sätt få en tydligare bild av situationen. I regel brukar man tala om sex olika konflikttyper, som alla löses på olika sätt:

• Sakkonflikt: det här är en konflikt som handlar om vad som är rätt eller fel, alternativt vad som är bra eller dåligt. Samma händelse tolkas på olika sätt. Konflikten beror i regel på at man har olika referensramar. För att lösa den här typen av konflikt bör du fokusera på målen och inte på vilket sätt som är bäst för att nå dit. Fungerar inte detta är det viktigt att företaget har en väl formulerad policy för hur frågor ska hanteras.

• Rollkonflikt: den här typen av konflikt uppstår när det är otydligt vem som ska göra vad. Rollfördelningen mellan medarbetarna är helt enkelt otydlig. Exempelvis kan någon bli irriterad på någon som inte gör ”sitt jobb” eller det hon eller han ”ska”. För att lösa en rollkonflikt är det viktigt att göra klart för alla vad var och ens ansvarsuppgifter är.

• Intressekonflikt: en intressekonflikt beror på

Att vara konflikträdd

Det finns flera faktorer som kan bidra till konflikträdsla. Psykologiska faktorer spelar en viktig roll, såsom tidigare negativa erfarenheter av konflikter, exempelvis att ha växt upp i en miljö där föräldrar ofta bråkade. Dessa tidiga erfarenheter kan skapa en känsla av att konflikter alltid leder till smärta eller avvisande. Individer med låg självkänsla kan också känna att de inte har rätt att uttrycka sina åsikter eller att deras känslor inte är värda att tas på allvar, vilket kan leda till att de undviker konflikter av rädsla för att bli kritiserade eller avvisade.

Sociala normer kan också påverka konflikträdsla. Bristande uppmuntran från föräldrar eller partners att konfrontera problem kan skapa en miljö där konflikter ses som negativa och något att undvika. Om familjemedlemmar inte uppmuntrar öppen kommunikation och snarare prioriterar att &#;hålla fred,&#; kan individer som växer upp i sådana miljöer utveckla en rädsla för att konfrontera problem.

Miljöfaktorer spelar också en roll i utvecklingen av konflikträdsla. En arbetsmiljö som präglas av konkurrens eller där konflikter inte hanteras på ett konstruktivt sätt k