Svensk sjukvård är högkvalitativ
»Varje system är perfekt designat för att ge de resultat det ger.« Aforismen brukar tillskrivas Paul Batalden, amerikansk barnläkare och forskare i kvalitet och förbättringskunskap. Det ligger mycket i påståendet; det är sällan slumpen som avgör om resultat är bra eller dåliga.
I maj publicerade Lancet en sammanställning över vad länders sjukvårdssystem presterar. När faktorer som kvalitet, tillgänglighet och bemanning vägdes samman i ett HAQ (health assessment questionnaire)-index hamnade Sverige på fjärde plats, efter Andorra, Island och Schweiz. På en skala mellan 0 och fick svensk sjukvård index 90,5, ett värde som dessutom ökat drygt 10 procent sedan Storbritannien hamnade på e plats och USA på e [1].
När faktorer som upplevd tillgänglighet och information samt upplevt medbestämmande och delaktighet tas med i jämförelser med andra länders sjukvårdssystem hamnar dock svensk sjukvård lägre i rankningen, efter många europeiska länder [2].
Det sägs ibland att Sverige inte har ett sjukvårdssystem, utan 21, ett för varje region/landsting. Oavsett sanningshalten i detta påstående är det lätt att konstatera att det föreligger avsevärda
Sjukskriven för utmattning, konstant sjuk
Anonym (Been) skrev följande:
Under den första perioden av sjukskrivning ska du vila. Att planera in saker är helt fel, även om det är promenader och yoga. Du ökar bara på pressen att prestera med inbokningar och förväntningar på dig själv. Att inte göra något första månaden är helt rätt vilket är vad din kropp också signalerar. Hjärtklappningen är stress, lyssna på din kropp. Och du behöver vara sjukskriven längre. Har ditt jobb någon företagshälsovård? Har de någon rehabplan med insatser?
Anonym (Been) skrev följande:
Är det en allmänläkare på vc du träffat eller en specialist hos företagshälsa? Läkaren verkar kunna noll om utbrändhet nämligen
Klimatsmarta alternativ för vårdens engångsartiklar liknar greenwashing
Kunskap och reglering behövs för att möta klimatmålen
Varje dag bränner vården i Sverige nästan 11 ton riskavfallskärl i fossilbaserad plast. På ett år blir det totalt 4 ton, vilket ger ett årligt CO2-utsläpp på 22 ton. Vårdbranschen har i dag såväl hållbarhetsmål som regelrätta krav på sig att minska sina utsläpp. Trots det är intresset för att ställa om lågt, och alternativen på marknaden är inte alltid så klimatsmarta.
I dag finns inga krav på att tillverkare ska presentera en fullständig livscykelanalys av sin produkt
Det kan vara svårt att fullt ut greppa hur mycket ett ton koldioxid faktiskt är. För att sätta det i perspektiv så motsvarar ett ton koldioxid en tur- och returresa med flyg mellan Stockholm och Rom. Förbränningen av riskavfallskärl ger ett årligt CO2-utsläpp på 22 ton, vilket kan jämföras med om 60 personer flög i varsitt plan fram och tillbaka mellan Stockholm och Rom – varje dag. Jag hoppas, och tror, att de flesta tycker att det skulle vara helt orimligt att anamma ett sådant beteende. Därför måste vi fråga oss varför det inte betraktas precis lika orimligt att bränna ri
Det finns skäl att lyfta fram den svenska vårdens höga kvalitet
Varför är svensk sjukvård så bra? Ja, den frågan kan säkert te sig märklig för många som följer den löpande diskussionen om svensk sjukvård. Tonläget i debatten är stundtals högt, och vid tillställningar som Almedalen [1] och konferenspaneler i andra sammanhang upprepas den svenska sjukvårdens förmenta eller faktiska svagheter: långa väntetider, felbehandlade patienter och regionala skillnader i vårdkvalitet. Tunga anklagelser om felaktiga prioriteringar och ideologiskt motiverad styrning av vården lyfts fram i mediedebatt och politik [2].
Samtidigt rullar vardagssjukvården på. Personalen ger varje dag tusentals patienter ett gott bemötande. De flesta i Sverige uttrycker förtroende för och tillfredsställelse med den regionala hälso- och sjukvården. 85 procent av respondenterna i enkäten Hälso- och sjukvårdsbarometern angav att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver, och 62 procent sa sig ha stort eller ganska stort förtroende för vården.
I Nationella patientenkäten erhöll specialiserad öppenvård och slutenvård 90 respektive 91 poäng på en gradig skala. För primärvården var resultaten 85 poäng fö
.