Periodisk fasta är ett alltmer populärt sätt att lägga upp kosten. Det är också ett populärt ämne att forska på. Bara under publicerades 27 vetenskapliga översikter och metaanalyser som granskar olika aspekter av periodisk fasta. Det är inte längre bara en bantningsmetod, utan nyare undersökningar visar att periodisk fasta även är en lovande insats för att förbättra kroppssammansättningen och hälsomarkörer som blodsocker, blodtryck och kolesterolvärden, ibland utan viktnedgång.
Många som tränar har också anammat periodisk fasta som livsstil. De upplever högre energinivåer och att det blir lättare att hålla formen eller förlora kroppsfett genom att begränsa ätandet till ett fåtal timmar under dygnet.
Du hittar ett flertal artiklar om periodisk fasta på Styrkelabbet. Det här är ytterligare en sådan artikel, men med en avgörande skillnad. Den här artikeln handlar inte om effekterna av periodisk fasta på sikt. Du kommer inte att få veta hur stor fettförlust periodisk fasta ger över ett visst antal veckor, hur periodisk fasta påverkar din prestationsförmåga eller muskelmassa, eller om du kan förvänta dig några positiva hälsoeffekter av att fasta och äta med bestämda tidsintervall.
Periodisk fasta eller måltider jämnt fördelade över hela dagen &#; tappar du mer kroppsfett eller behåller mer muskelmassa under en kort deff beroende på hur du fördelar ditt matintag? Den frågan försöker en ny studie besvara, och i den här artikeln kan du läsa om de inte alltför dramatiska resultaten.
Periodisk fasta: mer än bara kalorier in minus kalorier ut?
Periodisk fasta har under det senaste årtiondet seglat upp som ett av de populäraste sätten att lägga upp kosten både för att gå ned några kilo och för en rad påstådda hälsoeffekter med mer eller mindre väl underbyggda belägg.
Forskning visar att periodisk fasta är ett väl fungerande sätt att gå ned i vikt. Många tillskriver just fastan allehanda mekanismer som skulle ligga bakom viktnedgången. I själva verket är nog sanningen snarare att det är svårt att trycka i sig lika många kalorier om du bara har ett begränsat antal timmar att göra det på.
När det gäller de påstådda positiva hälsoeffekterna verkar dock fastan i sig vara ansvarig för åtminstone en del av dessa, oberoende av ett eventuellt kaloriunderskott. Det går jag igenom i den här artikeln.
Periodisk fasta i kombination med styrketräning är fortfarande
I den här artikeln tänker jag besvara en fråga som jag har fått överraskande ofta på senare tid. Minskar muskelförlusten under till exempel en deff om jag fastar? Tydligen är det ganska vanligt att en del influerare eller gurus påstår att det är bättre att fasta helt för att behålla muskelmassan när man går ner i vikt jämfört med att äta en lågkalorikost. Därför tänkte jag i den här artikeln gå igenom vad som faktiskt händer med musklerna om du inte äter och om det verkligen är muskelbesparande att fasta.
Jag misstänker att den som påstår eller tror det här inte riktigt är insatt i hur muskeluppbyggnad och muskelnedbrytning svarar på svält. Det är ju svält det handlar om, trots allt. Kroppen har ingen aning om varför den inte får någon mat, utan reagerar med samma fysiologiska mekanismer oavsett ifall fastan är frivillig eller ofrivillig. Den vet inte om det beror på bantning, försök att skapa positiva hälsoeffekter, religiösa traditioner eller på att skörden slagit fel och jakten gått dåligt.
Troligtvis härstammar påståendet om att fasta skulle ge mindre muskelförlust än ett lågkaloriupplägg från att man inte har hela bilden av proteinomsättningen och hur den fungerar klar fö
Text: Susanne Hovenäs
Foto: Getty Images
Förr förknippades fastan främst med inslag i olika religioner, men har också använts som reningskur inom alternativmedicinen sedan lång tid tillbaka. I dag, däremot, har fastan blivit en livsstil hos allt fler.
Vad betyder det egentligen att fasta?
– Att fasta innebär att man äter färre kalorier än vanligt. Dels kan det handla om att man inte äter något alls utan bara dricker, dels kan det vara så kallad periodisk fasta då man låter kroppen vila från fast föda ett visst antal timmar per dygn eller reducerar antal kalorier ett par dagar i veckan, säger Kerstin Brismar, professor i endokrinologi och diabetesforskning vid Karolinska Institutet.
Många av dagens välfärdssjukdomar hänger intimt samman med vår kost och sedan åttiotalet har vi generellt ökat vårt kaloriintag med omkring till kalorier per dygn.
LÄS ÄVEN:6 faktorer som hjälper dig till ett friskare, lättare och gladare liv
– Framför allt äter vi mer onyttigt, samtidigt som vi rör på oss betydligt mindre. Detta sammantaget har förstås påverkan på vår kropp och hälsa, så att ett mindre kaloriintag gynnar hälsan är inte särskilt konstigt, menar Kerstin Brismar.
Om du ä
.