Är du för stressad? Med hjälp av KED-skalan kan du själv testa om du är i riskzonen. Förkortningen står för Karolinska Exhaustion Disorder Scale och är framtagen av en grupp forskare under ledning av senior professor Marie Åsberg.
Testet är gratis för besökare på Läs mer om stresshantering på samlingssidan för stresskolan på
Under tar Chef upp kampen mot stressen. Klicka på ikonen för att komma till samlingssidan för Stresskolan.
Information om stresstestet
Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Formuläret innehåller en rad olika påståenden om hur man kan må i olika avseenden. Påståendena uttrycker olika grader av obehag, från frånvaro av obehag till maximalt uttalat obehag.
Klicka i det svarsalternativ som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste två veckorna.
Källa: Construction and evaluation of a self rating scale for stress-induced Exhaustion Disorder, the Karolinska Exhaustion Disorder Scale. Av Kristina Wahlberg, Ulla Peterson, Aniella Besèr, Åke Nygren, Marie Åsberg.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut&#;
Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar
Se stressen i tid – testa dig själv
Hur är det med den osunda stressen? Gör ett test för upplevd stress med hjälp av Suntarbetslivs verktyg Stress och balans, som motsvarar KEDS. Genom att se symptomen i tid går det att motverka utmattning.
Sömn, minne och koncentration kan påverkas av stress. Det gäller även humör, ork och förmåga att hantera krav. För att se var man ligger på en skala erbjuder Suntarbetsliv ett gratis och vetenskapligt utformat test. Det bygger på KEDS, som en forskargrupp på Karolinska Institutet tagit fram.
– Med hjälp av testet kan man ta reda på sin stressnivå. Det gör en uppmärksam på symptom och tidiga tecken på osund stress. Poängen är att kunna se stressen i tid och göra något åt den på ett tidigt stadium så att man inte riskerar utmattning, berättar projektledare Cecilia Elander på Suntarbetsliv.
Låga poäng bäst
Användaren tar ställning till påståenden inom nio områden som berör stress och konsekvenser av stress genom att skatta sitt tillstånd på en skala från 0 till 6. Exempelvis får man bedöma hur väl och snabbt man återhämtar sig psykiskt och fysiskt efter att ha blivit uttröttad. Ju högre poängresultat desto större behov av återhämtning, vil
Mäter stressnivå för att motverka utmattning
Vem är i riskzonen för att bli sjukskriven för stress? Det går att mäta med verktyget Stress och balans. Vindelns kommun har använt mätverktyget för att se vilka som kan få gå stresskurs med förebyggande sjukpenning.
– Utan det här verktyget vet jag inte hur jag skulle veta vilka som är aktuella för en stresskurs. Då hade vi behövt anlita en psykolog och det kostar pengar. Självtestet är kostnadsfritt, säger Tom Norrgård på Vindelns HR-avdelning.
Den lilla Norrlandskommunen har erbjudit alla sina medarbetare att mäta sin stressnivå med hjälp av Stress och balans – ett vetenskapligt digitalt test.
Användaren tar ställning till påståenden som berör stress och konsekvenser av stress. Det gör man genom att skatta sitt tillstånd på en skala från 0 till 6, exempelvis hur väl och snabbt man återhämtar sig psykiskt och fysiskt efter att ha blivit uttröttad. Ju fler poäng, desto högre stressnivå.
Mäta stressnivå
– Testet görs helt anonymt och jag kan vara så ärlig jag vill, förklarar Tom Norrgård.
Närmaste chef har alltså inte tillgång till resultatet om inte medarbetaren tillåter det.
Medarbetare i Vindelns kommun som fick minst 19 po
F&#; koll p&#; stressen med t&#;ta och korta m&#;tningar
Stress är ett brett begrepp och det är vanligt att man både mäter och frågar om fel saker. Det vanligaste misstaget är att ställa generella frågor om stress, enligt Dan Hasson, författare och forskare inom hälsopromotion och stress.
– Stress betyder olika saker för olika individer. Det är som att fråga en person hur vädret är. Du kan få svar att det är bra men vet egentligen inte vad det betyder. Någon kan tycka att regn är bra väder medan en annan inte gör det. Du vet inget om vilket väder det är.
Stress en reaktion som är viktig för att vi ska kunna anpassa oss till förändringar. Det kan handla om att vi springer för att hinna med bussen eller att man upplever att man inte mäktar med sina arbetsuppgifter.
Att utgå från arbetsbelastning blir inte heller alltid rätt. I en forskningsstudie som publicerades kunde Dan Hasson och hans kollegor presentera resultat som visade att det inte räcker att titta enbart på belastning utan även på nivå av tillfredsställelse hos individen. Det visade sig att hög arbetsbelastning systematiskt och kontinuerligt hängde ihop med positiva resultat i mått av hälsa, välbefinnande och
.