Läkemedelsboken narkotika

Referenser

Socialstyrelsen. Klassifikationen ICD Stockholm: Socialstyrelsen; [Available from:

WHO. ICD International Classification of Diseases 11th Revision - The global standard for diagnostic health information Geneve: World Health Organization; [Available from:

Herlofson J. Mini-D 5 : diagnostiska kriterier enligt DSMTR. Uppsala: Pilgrim press;

Guterstam J, Sandell, M., Heilig. M.,. Nya svenska diagnoskoder för beroendetillstånd i remission Stockholm: Läkartidningen; [Available from:

Folkhälsomyndigheten. Den svenska narkotikasituationen Stockholm: Folkhälsomyndigheten; [Available from: ?pub=

Socialstyrelsen. Senaste version av HSLF-FS Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende Stockholm: Socialstyrelsen; [Available from:

Gowing L, Farrell M, Ali R, White JM. Alpha₂-adrenergic agonists for the management of opioid withdrawal. Cochrane Database Syst Rev. ;(5):Cd

Gowing L, Ali R, White JM, Mbewe D. Buprenorphine for managing opioid withdrawal. Cochrane Database Syst Rev. ;2(2):Cd

Santo T, Jr., Clark B, Hickman M, Grebely J, Campbell G, Sordo L

Lugnande medel

Under talet lanserades bensodiazepiner för behandling av ångest, oro och sömnsvårigheter, och under de efterföljande decennierna användes de ofta för långsiktig behandling av sådana symtom. Idag rekommenderas dock andra typer av behandling för motsvarande indikationer, framför allt antidepressiva medel och psykologisk behandling. Bensodiazepiner är fortfarande användbara vid vissa akuta tillstånd, men i nationella riktlinjer för ångesttillstånd avråds i dag från långsiktig behandling med bensodiazepiner och liknande medel. Förskrivningen minskar därför successivt, och bensodiazepiner förskrivs idag framför allt till äldre människor, som ofta haft dem ordinerade sedan lång tid och nu har svårt att sluta.

Verkningsmekanismer för lugnande medel

Bensodiazepiner utövar sin verkan genom att stärka GABA‍-‍signalering i hjärnan. De så kallade z‍-‍preparaten (zopiklon och zolpidem) är kemiskt sett inte bensodiazepiner, men har liknande verkningsmekanism. Genom sin

Narkotikaklassade läkemedel

Narkotikaklassade läkemedel är läkemedel som får försäljas på recept, vilka är narkotiska, det vill säga antingen är starkt beroendeframkallande eller fungerar euforiskt genom att påverka centrala nervsystemet. I Sverige beslutar Läkemedelsverket om narkotikaklassning, men vilka läkemedel som har klassningen varierar från land till land liksom vilka preparat som säljs som läkemedel.

Narkotikaklassade läkemedel får skrivas ut av personer med förskrivningsrätt. Om förskrivningen följer rekommendationer är risken liten att någon ska bli läkemedelsberoende. Vid narkotikaklassningen förtecknas preparatet med en av fem kategorier, utifrån dess användbarhet som läkemedel och hur beroendeframkallande det är. Flera av dessa läkemedel används inom psykiatrin och kirurgin.

Sådana läkemedel säljs också illegalt och missbrukas på grund av deras psykoaktiva verkan. Det förekommer så kallade överförskrivningar, när läkare skriver ut narkotiska läkemedel till missbrukare eller för vidareförsäljning, vilket delvis förklarar den illegala handeln. Missbruk av narkotikaklassade läkemedel kallas läkemedelsmissbruk, och är ett slags substansmissbruk. Det kan förek

Narkotika

Innebörden av begreppet narkotika har förändrats med tiden. Ordet härstammar från grekiskans "narkosis", det vill säga "bedövning", och användes först av den grekiske läkaren Galenos om dåtidens medel med förmåga att bedöva, det vill säga opioider. Idag har begreppet vidgats till att omfatta en stor och heterogen grupp substanser, som alla är psykoaktiva. Många, men inte alla, narkotikaklassade medel har en beroendepotential. Flertalet preparatgrupper har, eller har haft, en medicinsk användning, parallellt med användningen som rusmedel.

Klassificering av narkotika