Varför kom stavningsreformen 1906

Det stavas revolution!

Vid sekelskiftet fick författaren Selma Lagerlöf ett stort uppdrag. Det var folkskollärare som ville att hon skulle skriva en ny läsebok för folkskolan. Projektet resulterade i hennes klassiska verk Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som utkom En annan omvälvande händelse ägde rum samma år: svenskans stora stavningsreform. Och Selma Lagerlöfs tidiga verk ger prov på flera radikala stavningsgrepp. Bland annat stavar hon ordet ochsom ock.

I arbetet med boken fungerade Adolf Noreen som Selma Lagerlöfs språkliga rådgivare. Han var professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, och en av stavningsreformens absolut starkaste förkämpar. Selma Lagerlöf var tidig med att anamma hans principer. Men just stavningen ock för och fick inget större genomslag i svensk normalprosa – det var andra förändringar som så småningom etablerades i skriftspråket.

Stavningsreformen förändrade bland annat hur v&#; och t-ljudet skulle återges i skrift: f, fv och hv som beteckning för v-ljudet ersattes med ett v, och dt som beteckning för t-ljudet ersattes med ett eller två t. Svenskarna gick alltså från att skriva lif, hufvud, hvem

Stavningsreformen

Stavningsreformen som genomdrevs förenklade stavningen av v-ljudet och t-ljudet i svenska språket. Stavningsreformen genomfördes på initiativ av den svenske ecklesiastikministernFridtjuv Berg i den Staafska ministären efter års val. Reformen kallades då den genomdrevs för stafningsukasen, och väckte förbittring inom åtskilliga kretsar. Stavningsreformen innebar början till slutet för den äldre standard som i dag kallas gammalstavning.

Bakgrund

Ändringarna

Redan med sjätte upplagan av Svenska Akademiens ordlista (SAOL) genomfördes två stavningsreformer. Konsonantkombinationen ⟨kv⟩ stavades före med ⟨qv⟩ i många ord, till exempel sqvaller (nu skvaller), qväll (nu kväll), beqväm (nu bekväm) och qvist (nu kvist).

Dessutom ändrades stavningen av ä-ljudet från ⟨e⟩ till ⟨ä⟩ i många ord, till exempel der (nu där), dverg (nu dvärg), elg (nu älg), enka (nu änka) och ega (nu äga).

Ändringarna

Bakgrunden till stavningsreformen var att Sveriges Allmänna Folkskollärareförening redan inkommit till Sveriges regering m

Stavningsreformen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Stavningsreformen som genomdrevs förenklade stavningen av "v" och "t" i svenska språket. Stavningsreformen genomfördes på initiativ av den svenske ecklesiastikministernFridtjuv Berg i den Staafska ministären efter års val. Reformen kallades då den genomdrevs för stafningsukasen, och väckte förbittring inom åtskilliga kretsar. Stavningsreformen innebar slutet för den äldre standard som i dag kallas gammalstavning.

Bakgrunden till stavningsreformen var att Sveriges Allmänna Folkskollärarförening redan inkommit till Sveriges regering med ett förslag om, att det "ej måtte betraktas som fel" att i skolan utbyta dt som tecken för t-ljud mot t eller tt, samt f, fv och hv som tecken för v-ljud mot v. Förslaget lämnades in i maj (med anledning av en skrivelse av Fridtjuv Berg, J.A. Lundell och E. Schwartz riktad till de tre korporationerna) till Kungl. Maj:t lika lydande petitioner från Svenska lärarsällskapet, Sveriges allmänna folkskollärarförening och Föreningen af lärare och lärarinnor vid Sveriges flickskolor och samskolor, att utbyte av dt mot t (tt), av f och fv mot v måtte vara tillåtet

Stavningsreformen - Sverige

Svenska språkets rättstavning började stabilisera sig med den första bibelöversättningen från , men den första normen för svensk rättstavning kom med akademiledamoten Carl Gustaf af Leopolds Afhandling om svenska att folkskolan hade blivit obligatorisk i Sverige blev det uppenbart att läs- och skrivundervisningen kunde underlättas om stavningen reformerades. Skollärarna var pådrivande för stavningsreformer under andra hälften av talet. Till exempel infördes det fornnordiska "idrott" som alternativ till det engelska/franska/tyska ordet "sport". Man ville också rensa ut tyska influenser från medeltiden, genom att slopa förled som be- och ge- i verb. Mot dessa ibland radikala krav på språkliga reformer agerade Svenska Akademien som en konservativ kraft. När första upplagan av Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) kom , anslöt den sig helt till Leopolds stavning av

Sjätte upplagan av Svenska Akademiens ordlista kom ut och medförde en viss lättnad: q byttes mot k i många ord, exempelvis qvart blev kvart. Ytterligare ett exempel är att qvinna nu stavades kvinna. Nu byttes även e mot ä i ord som män