Skolan i Frankrike
I Frankrike börjar man skolan det året man fyller tre. Det är gratis, men inte obligatoriskt. I vissa fall kan man få dispens för att börja tidigare ( om man är född tidigt på året), men det beror på var man bor. Att börja senare är inget problem, eftersom det inte är obligatoriskt förrän vid sex års ålder. Dagarna är ganska långa redan från början (ungefär ).
Man kan inte välja den skola man vill gå på, utan blir tilldelad en plats på skolan vars geografiska upptagningsområde man tillhör. Undantag kan göras av hälsoskäl, p.g.a flytt (gå kvar i sin gamla skola), föräldrarnas arbete eller om man har syskon i en viss skola. Annars är fransmän ganska bra på att trixa sig fram och hittar diverse ursäkter för att skriva in sitt barn i "rätt" skola, typ annorlunda tillval som bara erbjuds på den aktuella skolan.
Privatskolor är relativt vanliga, särskilt katolska sådana, då den franska statliga skolan &aum
Skolan i Frankrike
Jag har läst ett år på gymnasiet i Frankrike och har nu en dotter i förskolan.
Din första fråga är ganska vag, men i huvudsak kan man väl säga att skolan är hårdare och mer inriktad på katederundervisning i Frankrike än i Sverige. Barnen går längre dagar, har mer läxor och lär sig mer.
Lunchen kostar, så det är ganska vanligt att gå hem och äta. Yngre barn hämtas ofta för att äta lunch hos en dagmamma, som sedan även passar dem efter skolan. Om man äter lunch i skolan, så är det en trerätters måltid som serveras. Vi hade på gymnasiet varje dag två huvudrätter och ett större antal för- och efterrätter att välja bland.
Skolan och även förskolan är gratis, undantaget skolmat och visst skolmaterial. Vi betalar inget för vår treåring, men kommer senare att behöva köpa böcker och pennor/papper.
Förskolan är inte obligatorisk, men de allra flesta väljer att sätta sina barn där. Man börja
Flytta till Frankrike
Frankrike lockar många svenskar
Att Frankrike är ett land som attraherar många är lätt att förstå. Få andra länder i Europa eller i världen har samma stolta traditioner, samma frihet, samma öppenhet och samma spänning som Frankrike. Lägger vi till den underbara naturen, den härliga arkitekturen, de gastronomiska upplevelser som maten verkligen innebär, vädret och den ständigt närvarande kulturen – konst, musik, böcker – så har man alla anledningar i världen att överväga en flytt till Frankrike.
Detta dock med vissa förbehåll. Först och främst här: Frankrike och invånarna där kan uppfattas som väldigt speciella och detta gäller inte minst språket. För en fransos så är franskan fortfarande ett språk som berör hela världen och här gör engelska sig - i många fall - icke besvär.
Kort sagt; se till att du åtminstone kan uttrycka några enkla fraser på franska och se gärna till att boka in några språkkurser på plats. Språket är nyckeln till allt; kan du kommunicera lite grann så öppnar sig många dörrar – både i vardagen och på arbetet (om det nu är anledningen till varför du ska flytta till Frankrike).
Vidare så gäller det att du läser på lite gällande skatt
Skolmat
Skolmat är mat, vanligen lunch men ibland också mellanmål, som serveras i en skola. Sådan mat finns i många länder, men Sverige, Finland och Estland är unika i det att den fria grundskolematen är lagstadgad.[1][2] I andra länder tar eleverna ofta med sig matlåda hemifrån som äts i skolan. Runt främst Göteborg och Kiruna kallas skolmatsalen bamba.
Sverige
Skolmat förekom i olika former lokalt redan under slutet av talet. Det var dock först i början av talet som skolmat på allvar började diskuteras som en del av skolans ansvar.[3] I takt med ökad snabb urbanisering och utökning av skolplikten kom lärare och skolläkare i kontakt med många av Sveriges unga. Man började då i högre grad oroa sig för näringsstandarden bland barnen och förslag på att skolorna kunde fylla en viktig roll för barnens utveckling genom att tillhandahålla ett ordentligt mål mat om dagen lades fram. Skolmat infördes i många kommuner efter ett riksdagsbeslut Det dröjde till innan gratis skolmat serverades i alla grundskolor.
Finland
I Finland är också studentbespisningen ordnad genom lagstadgade specialarrangemang,
Jag har tidigare skrivit om skolmaten i Göteborgs kommun och hur vissa privata skolor slutat helt med att servera kött och enbart har vegetarisk mat fem dagar i veckan. Idag har GP ett långt reportage om den rådande situationen för kommunens skolluncher, där det är uppenbart att det finns två sidor. Dels kommunen där såväl rektorer som kostansvariga försvarar beslutet i klimatkampens namn och de får stöd av Livsmedelsverkets nutritionist som menar att det är ett fullgott alternativ. Vad gäller att barnen måste äta upp inom en viss tid så beror det på platsbrist i matsalarna när alla skolans elever ska hinna äta inom en viss tidsram.
Å andra sidan finns upprörda föräldrar som vittnar om hungriga barn som inte orkar hänga med i skolan och känner sig stressade för att de inte hinner äta upp i tid.
Rektorn Jennie Arpfjord som fått mottaga massiv kritik och även en del hot efter beslutet att enbart servera vegetarisk kost på Klara teoretiska gymnasium kan inte undvika att blanda in Greta i debatten:
&#;Det handlar om unga människor, det engagerar. Om Greta Thunberg hade varit 60 år hade betydligt färre brytt sig.&#;
Vi kanske måste börja dela