Flugor
Flugor (Brachycera) är en underordning av insektsordningen tvåvingar (Diptera). Det finns cirka &#; flugarter i världen. I Sverige finns cirka 6&#; arter.
Denna underordning skiljer sig från andra arter i Diptera genom att antennerna är 3- eller sällan 2-ledade och kortare än huvudet. Bakre leden är vanligen störst och försedd med borst eller griffel. Underkäken täcks av överläppen.
Systematik
Underordningen flugor har traditionellt delats in i två delordningar, högre flugor (Cyclorrhapha) och lägre flugor, savantflugor, (Orthorrhapha). En nyare indelning som är baserad på fylogenetiska studier har visat att de lägre flugorna inte är någon monofyletisk grupp, utan delar upp flugorna i grupperna Stratiomyomorpha, Xylophagomorpha, Tabanomorpha och Muscomorpha, där de högre flugorna ingår som en delgrupp i Muscomorpha, med samma vetenskapliga namn som tidigare.[1]
Familjer (urval)
Bildgalleri
Spyflugehona
Huvud på en spyfluga
Källor
Noter
Externa länkar
[redigera | redigera wikVad är det för fåglar som flyger i stora flockar?
Det påminner nästan mer om fiskstim under vattenytan när en stor flock starar flyger i formationer över himlen. Tyvärr tillhör starar en av de senaste 30 årens hårdast drabbade fågelpopulationer i Europa, men ännu kan sådana här stora flockar ses på sina håll.
Läs mer
Dessutom, varför flyger fåglar i flock?
Att flyga i flock eller vara själv är olika strategier för att skydda sig mot rovfåglar och för att finna mat. Under vintern när det är kan vara kärvt att hitta mat, flockar sig ofta fåglar, inom arten, som stjärtmes, eller i flockar med flera arter – så kallade guilder. Därmed, varför flyger starar i flock? Starar är kända för att flyga i stora flockar, som en enda organism. – Det är ett socialt beteende. I en flock är man ofta säkrare och det blir ett sätt att skydda sig i mängden från rovfåglar, säger Anders Hedenström, professor på biologiska institutionen vid Lunds universitet.
Följaktligen, varför svärmar starar?
I den tidiga våren, när landskapet ligger bart och träden ännu står nakna, när färgskalan är dämpad och fågelkören ganska gles, då kommer stararna tillbaka från vintervistena i sy
Sensommar och luften är behagligt varm. Då kan du drabbas av en liten fluga som svärmar i miljontals &#x; framför allt om du bor högt upp i ett höghus. Fritflugan invaderar gärna lägenheten via springor i fönster och balkongdörren.
Hemmets mysterier | Höghusflugan
För några år sedan fick miljöförvaltningen i Katrineholm klagomål på de miljontals små kryp som täckte höghusens ytterväggar som mattor och tog sig in i bostäderna, förmörkade lamporna och färgade taken svarta. Det var fritflugan Thaumatomyia notata, ibland kallad höghusfluga, som slagit till.
– De vill övervintra på något varmt ställe och kryper in genom små springor. Men sedan hittar de inte ut igen. Lägenheterna är dödsfällor för fritflugorna, säger Thomas Persson Vinnersten, biolog och insektsexpert på Anticimex, som har ett tal fall per år i landet.
Fritflugan eller höghusflugan söker sig årligen till högt belägna platser som höghus.
– Uppskattningsvis kan det säkert komma en miljon om dagen. Det innebär att under ett par månader kan man inte använda balkongen eller öppna fönster.
De är inte farliga alls – men mängden är besvärande för de som bor där.
Men va
Svärmare
- För andra betydelser, se Svärmare (olika betydelser).
Svärmare (Sphingidae) är en familj av fjärilar. De flesta svärmare är nattaktiva, men det finns även dagaktiva arter, till exempel större dagsvärmare eller humledagsvärmare.
Kännetecken
Svärmarna är medelstora till mycket stora fjärilar. Den största arten som påträffas i Sverige är dödskallesvärmaren som kan ha ett vingspann på 13 centimeter. De känns igen på att de har långsmala vingar och att framvingarna vanligen är större än bakvingarna. Larverna har på segment 4 till 10 sju snedstreck. Det bakersta strecket når fram till analhornet som ofta har en avvikande färg från resten av kroppen. En del arter har dock reducerat analhorn.
Levnadssätt
Svärmarna är ofta mycket skickliga flygare och i familjen finns flera arter som flyttar långt. Det finns både arter med välutvecklad sugsnabel och de som inte alls tar näring som imago. De som har sugsnabel brukar hovra som en kolibri framför den blomart svärmararten i fråga föredrar medan de suger nektar ur blomman med sin långa sugsnabel. I tropiska miljöer minskar detta beteende risken att fjäril
.
Svärmare
- För andra betydelser, se Svärmare (olika betydelser).
Svärmare (Sphingidae) är en familj av fjärilar. De flesta svärmare är nattaktiva, men det finns även dagaktiva arter, till exempel större dagsvärmare eller humledagsvärmare.
Kännetecken
Svärmarna är medelstora till mycket stora fjärilar. Den största arten som påträffas i Sverige är dödskallesvärmaren som kan ha ett vingspann på 13 centimeter. De känns igen på att de har långsmala vingar och att framvingarna vanligen är större än bakvingarna. Larverna har på segment 4 till 10 sju snedstreck. Det bakersta strecket når fram till analhornet som ofta har en avvikande färg från resten av kroppen. En del arter har dock reducerat analhorn.
Levnadssätt
Svärmarna är ofta mycket skickliga flygare och i familjen finns flera arter som flyttar långt. Det finns både arter med välutvecklad sugsnabel och de som inte alls tar näring som imago. De som har sugsnabel brukar hovra som en kolibri framför den blomart svärmararten i fråga föredrar medan de suger nektar ur blomman med sin långa sugsnabel. I tropiska miljöer minskar detta beteende risken att fjäril
.