Monetarism förklaring

Vad är Monetarism?

En nationalekonomisk teoriströmning

Monetarism är en ekonomisk inriktning med Milton Friedman, amerikansk nationalekonom och statistiker, som förgrundsgestalt. Teorin fick stor genomslagskraft under talets andra hälft. Monetarister anser att marknadsmekanismer ska hålla igång ekonomin, marknaden ska alltså reglera sig själv, och de förespråkar en så liten politisk inblandning som möjligt. Man menar att politiska försök att styra marknaden med finanspolitik och utjämning av konjunkturcykler istället kan fördjupa svängningarna i ekonomin. Teorin fäster stor vikt vid penningmängdens betydelse i samhället för att uppnå en sund ekonomisk utveckling. Det är viktigt att hålla inflationen på en rimlig nivå och detta görs bäst genom att reglera penningmängden som är i omlopp. Centralbankens viktigaste uppgift blir därför att stimulera ekonomin med räntesänkningar vid lågkonjunkturer och att höja räntan vid högkonjunkturer. När staten kontrollerar penningmängden i samhället kan den långsiktiga inflationen hållas i schack och i övrigt ska marknaden reglera sig själv.

Monetarism och arbetslöshet

Enligt monetarismen är en viss arbetslöshet en naturlig del av samhället.

What Is Monetarism? Theory, Formula, and Comparison to Keynesian Economics

What Is Monetarism?

Monetarism is a macroeconomic theory which states that governments can foster economic stability by targeting the growth rate of the money supply. Essentially, it is a set of views based on the belief that the total amount of money in an economy is the primary determinant of economic growth.

Key Takeaways

  • Monetarism is a macroeconomic theory stating that governments can foster economic stability by targeting the growth rate of the money supply.
  • Monetarism is closely associated with economist Milton Friedman, who argued that the government should keep the money supply fairly steady, expanding it slightly each year mainly to allow for the natural growth of the economy.
  • Monetarism emphasizes the use of monetary policy over fiscal policy to manage aggregate demand.
  • Although most modern economists reject the emphasis on money growth that monetarists encourage, some core tenets of the theory have become a mainstay in non-monetarist analysis.

Understanding Monetarism

Monetarism is an economic school of thought which states that the supply of money in an economy is the pr

Monetarism

School of thought in monetary economics

Monetarism is a school of thought in monetary economics that emphasizes the role of policy-makers in controlling the amount of money in circulation. It gained prominence in the s but was mostly abandoned as a direct guidance to monetary policy during the following decade because of the rise of inflation targeting through movements of the official interest rate.

The monetarist theory states that variations in the money supply have major influences on national output in the short run and on price levels over longer periods. Monetarists assert that the objectives of monetary policy are best met by targeting the growth rate of the money supply rather than by engaging in discretionary monetary policy.[1] Monetarism is commonly associated with neoliberalism.[2]

Monetarism is mainly associated with the work of Milton Friedman, who was an influential opponent of Keynesian economics, criticising Keynes's theory of fighting economic downturns using fiscal policy (e.g. government spending). Friedman and Anna Schwartz wrote an influential book, A Monetary History of the United States, –, and argued that inf

Monetarism

Monetarism är en nationalekonomisk teoriströmning vars förgrundsgestalt utgörs av Milton Friedman. Teorin säger att inflationen beror på att penningutbudet i ekonomin ökar. Därför ansåg Friedman att en av statens uppgifter var att se till att utbudet av betalningsmedel i ekonomin är stabilt.

Monetarismen säger också att det i ekonomin alltid finns en viss strukturell arbetslöshet på grund av att människor byter jobb med mera. Monetarister talar om att all arbetslöshet är frivillig, då det egentligen finns jobb åt alla men på grund av avstånd, lön, uppgifter och annat så väljer man att söka vidare, så kallad friktionsarbetslöshet. På lång sikt kan staten inte påverka arbetslösheten och på kort sikt är arbetslösheten förväntansberoende. Det innebär att rationella förväntningar kan neutralisera effekter av stabiliseringspolitik även på kort sikt.

Keynesianismen säger bland annat att det finns ett behov av stabiliseringspolitik medan monetarister anser det motsatta. De ifrågasätter ifall politiker skall sträva efter samhällsekonomisk balans. Följande citat är ett exempel på ett monetaristiskt tankesätt: "Om ekonomin behöver stabiliseras beror detta enbart på att

.