Fareökning vad är det

Vem har rätt på grund av försäkring när den försäkrade är i konkurs?

Av chefsjuristen BIRGER NYDRÉN

Föreliggande artikel behandlar främst frågan om konkursbos inträdesrätt i konkursgäldenärens försäkringsavtal, men även, och framför allt i anslutning till NJA s. , tredje mans rätt till försäkringsersättning som innestår under konkursen. Eftersom dessa frågor till stor del är mycket sparsamt behandlade i lag, praxis och doktrin, syftar artikeln till att genom ett resonemang visa vad som är eller bör vara huvudlinjerna i gällande rätt på området, utanför de lagstadganden som finns. Slutsatserna är att den inträdesrätt som kan finnas endast innebär att konkursboet kan påfordra försäkringsavtalets fullföljande, men inte succedera den försäkrade som berättigad i avtalet, samt att skälen och stödet kan ifrågasättas för en tredje mans rätt till försäkringsersättning vid sidan av den uttryckligen lagstadgade.


1. Inledning
En fördel med den s. k. finanskrisen under talets första år är att den har fört ett antal relativt slumrande juridiska frågor upp i ljuset. Det gäller inte minst vissa frågor inom sakrätten och skadeståndsrätten, dvs de områden där HD

Försäkringstagarens upplysningsplikt vid ökad skaderisk i personförsäkring (fareökning) exempelklausuler

  • Tidpunkt för betalning av skadeersättning Skada regleras efter ansvarstidens* slut. Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade styrkt sina krav och i övrigt fullgjort vad som åligger honom. Om polisutredning eller värdering av skiljemän avvaktas ska ersättning betalas senast 1 månad efter det att bolaget erhållit utredningen eller värderingen.

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Undantag av vissa kategorier Detta löneavtal omfattar inte anställd som dag före lönerevision respektive år - inte har fyllt 18 år eller - är anställd för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid och vars anställning inte har varat fortlöpan

    @misc{, abstract = {{Uppsatsens primära syfte är att redogöra för försäkringstagarens upplysningsplikt samt anmälningsplikt vid fareökning. Redogörelsen tar sig uttryck i en jämförelse mellan lag () om försäkringsavtal, FAL och förslaget (Ds ) till ny försäkringsavtalslag, NFAL. Tonvikten i uppsatsen ligger vid begreppet skadeförsäkring. I den avslutande delen av uppsatsen beskrivs de rättsekonomiska teorier som ligger till grund för lagreglerna om upplysningsplikt och fareökning. Nuvarande FAL har varit gällande sedan år Det är tydligt att dess lagregler inte är lika förmånliga mot försäkringstagaren som motsvarande regler i NFAL. I NFAL kommer alla skadeförsäkringar att skyddas av samma regler. Detta beror på att NFAL till stor del bygger på lagreglerna i KFL. Skillnaden mellan NFAL och KFL är inte särskilt stor, utan NFAL förtydligar när KFL är oklar. I NFAL regleras upplysningsplikten i 4 kap 1§ till 4§, med undantag för 3§ som således reglerar fareökning. De detaljerade lagregler som finns i nuvarande FAL har blivit ersatta av betydligt färre regler. En annan skillnad är att reglerna om upplysningsplikt och fareökning har ställts samman i ett och samma kapitel. Upplysningspl

    Fareökning med försäkringstagarens samtycke exempelklausuler

  • Utskottets ställningstagande Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätten att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under mandatperioden. Utskottet står fast vid sin hållning och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Det finns också skäl att inledningsvis bemöta samtliga yrkanden samlat då utskottets utgångspunkter gäller för hela regelverket. En central utgångspunkt för utskottet är att den svenska arbetsmarknads- modellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlin

    .