Skolmaten vi älskade att avsky på talet
Efter reklamen: Det här minns vi från talet
Skolstart och på första dagen tre påminnelser hem till vårdnadshavaren (mig):
Ta med ryggsäck för nya stenciler och läromedel, en egen vattenflaska och OBS – blanketten med specialkost ifylld!
I första steget på denna blankett är det allergier som ska uppges; är ditt barn överkänsligt mot laktos, mjölkprotein, gluten, ägg eller tillagad paprika?
I nästa, etiska orsaker; är ditt barn vegetarian, vegetarian – men äter fisk, mjölk och ägg, vegetarian – men äter mjölk och ägg, vegetarian men äter mjöl? Är hen vegan eller utesluter fläskkött?
Puh.
Krävde Himalaya-salt till sitt barn
Var femte skolmåltid numera är specialkost vilket påverkar såväl skolans anställda som övriga barn eftersom maten är dyrare och resurser måste omprioriteras för att tillgodose alla elevers (och föräldrars) enskilda behov.
Efter reklamen: Vad minns du från talet?
Häromåret var det en förälder i Linköping som krävde att barnets mat skulle kryddas med Himalaya-salt, vilket dock avslogs av kommunen, tack och lov.
Men det får mig att tänka på min egen tid i skolmatsalen.
Vi hade en (1) glutenallergiker
Unga kräver inflytande över skolmaten
Under november engagerade sig närmare gymnasieelever i att komma på lösningar på hur skolmaten ska kunna bli mer hållbar och välsmakande. Ett minskat matsvinn, ökat elevinflytande och ett annat matutbud var några av de stora grundidéerna som diskuterades fram.
– Varje år serveras över miljoner skolmåltider i Sverige. Dessa måltider har stor potential att visa vägen till mer hållbara måltider för unga, och för hela samhället. En sak som upprör är också att omkring 35 miljoner av dessa måltider blir matsvinn. Att jobba med skolmaten är således väldigt viktigt och här har eleverna kommit med många bra förslag, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF.
Totalt deltog nästan elever från gymnasieskolor i Göteborg, Falun, Finspång, Malmö, Oskarshamn och Varberg. Målet var att komma på nya tankar och idéer om mer hållbar skolmat. Bakom initiativet till utmaningen stod WWF Sveriges projekt Eat4Change, WWFs ideella ledarskapsprogram WWF Sweden Youth samt kunskapsprogrammet Future Minds, som årligen arrangerar den lösningsinriktade nationella innovationstävlingen Sustainability Hackathon.
Det vinnande bidraget kom från en elevgrupp
Krönika kommer från grekiska ordet chronos som betyder tid. I en krönika tittar man ofta bakåt i tiden för att reflektera, det vill säga tänka över saker som hänt.
När du skriver en krönika tänk på att:
- berätta om en personlig upplevelse i vardagen.
- iaktta saker som andra inte ser eller tänker på
- i ord måla upp bilder och gärna använda lite humor där det passar
- skriva med ett personligt språk
- låta läsaren få känna igen sig i situationen
- ge dina åsikter och kommentera det upplevda
- ifrågasätta och fundera över hur folk uppför sig
- till skillnad mot ett reportage finns det INTE miljö- eller personbeskrivningar, och inga intervjuer.
- Det ska gärna vara ett ämne som berör skribenten (den som skriver).
- det kan också vara ett ämne som är aktuellt just nu. För er kan det skolbetyg, bättre skolmat eller gymnasieval.
- den kan vara personlig, överdriven eller lite arg.
- syftet med en krönika är att väcka känslor och eftertanke.
Hur är krönikan uppbyggd?
1. Inledning:Rubrik. Vad handlar din krönika om? Det ska läsaren förstå bara genom att läsa rubriken. Det ska också finnas en inledning med bakgrundsinformation och som sammanfattar vad resten av krönik
.
.