Provtagning
Okomplicerad järnbrist diagnostiseras genom:
Hb och MCV
Storleken på en stor mängd erytrocyter mäts i en flödescytometer och resultatet presenteras i en kurva/histogram där MCV räknas fram.Retikulocyter
Skall ingå i all anemiutredning! Låga vid mikrocytär anemi orsakad av järnbrist, normala eller ökade vid mikrocytos orsakad av talassemia minor.Järninnehåll i retikulocyter (Ret-MCH)
Kan bestämmas och detta är ett tidigt mått på funktionell järnbrist (se nedan)
S-Fe och TIBC (total iron binding capacity = transferrin)
Vid järnbrist är S-Fe lågt och TIBC högt.Transferrinmättnad
(=S-Fe/S-TIBC x ). Alltid lågt vid järnbristanemi (< 15 %). Obs! att TIBC skall vara normalt eller högt!S-ferritin
Speglar kroppens järndepåer och ett lågt värde bevisar järnbrist.Löslig transferrinreceptor i serum (S-sTfR)
Ökar vid järnbrist men också vid ökad erytropoes (hemolys, sfärocytos, polycytemi, talassemi). S-sTfR skall därför alltid relateras till B-retikulocyter. Lågt S-sTfR ses vid njursvikt.
Järnbrist vid samtidig inflammation
Vanligt inom sjukvården.
Retikulocyter låga.
S-Fe och S-TIBC
Sjunker båda vid sekundär
Ferritin – ger en god indikation på kroppens järndepå
Snabbversion
Ferritin är ett protein som lagrar och frigör järn i kroppens celler, med högsta koncentrationer i levern, mjälten och benmärgen. Genom att mäta ferritin i blodet får vi en bild av kroppens järndepåer och kan bedöma om järnbehovet är tillgodosett, vilket är viktigt eftersom järn är essentiellt för hemoglobinproduktionen i röda blodkroppar.
Lågt ferritin – indikation på järnbrist
Ett lågt ferritinvärde kan signalera järnbrist, som kan uppstå från kraftiga blödningar, hög järnförbrukning eller dåligt järnupptag, exempelvis hos vegetarianer eller personer med celiaki. Symtom som trötthet och blekhet kan visa sig redan innan anemi utvecklas.
Högt ferritin
Ett förhöjt ferritinvärde kan indikera tillstånd som hereditär hemokromatos, metabola sjukdomar som diabetes, eller hög alkoholkonsumtion. Det kan också öka vid inflammation och vissa kroniska sjukdomar.
Att mäta ferritin är viktigt för att förstå kroppens järnstatus, och kan ge en mer komplett bild än enbart mätning av järnnivåer i blodet, eftersom dessa kan påverkas av kortvariga faktorer som koständringar.
Ferritins roll
Ferritin är ett protein som l
This post is also available in: English
Järnbrist är den enda näringsbristen som är någorlunda vanlig hos svenska barn idag. Risken för järnbrist och anemi eller blodbrist är anledningen till att man inte bör helamma längre än ungefär 6 månader. Barn som äter vegetarisk kost och tonårsflickor med mens är andra grupper som riskerar järnbrist.
Varför behöver vi järn?
Järn behövs för att bilda hemoglobin. Hemoglobin är ett ämne som finns i röda blodkroppar, som bär syre från lungorna ut i kroppen. Vid brist på järn kan inte kroppen bilda tillräckligt mycket hemoglobin, och tillräckligt med syre kan inte nå ut i kroppen. Ett barn med blodbrist till följd av järnbrist (järnbristanemi på läkarspråk) blir blekt (kan vara svårt att se), trött (kan vara svårt att märka), växer inte som det ska. Det är inte så ovanligt bland åringar, även i Sverige. Vid allvarlig blodbrist blir barnet mycket blekt, andfått och har hjärtklappning. Så allvarlig blodbrist ser vi mer sällan beroende på just järnbrist.
Svenska forskare har gett järntillskott till barn med födelsevikt g och jämfört dem med barn med samma födelsevikt som fick placebo (overksam medicin/sockerpiller) Resultaten presenterades
Anemi
Anemi, också kallad blodbrist, är vanligt förekommande vid blodcancer och annan allvarlig blodsjukdom. Tillståndet beror på att det finns för få röda blodkroppar i blodet, vars uppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens organ och vävnader. Vid anemi får inte kroppen tillräckligt med syre, vilket medför känslor av trötthet och orkeslöshet. Andra vanliga symtom vid svår anemi är att man känner sig yr, frusen, svag, andfådd samt har bröstsmärtor eller hjärtklappning.
DIAGNOSTISERING OCH ORSAK
Det är hemaglobinvärdet (Hb-värdet) som visar om man är anemisk eller inte. Detta värde tas fram genom ett vanligt blodprov. Man brukar tala om anemi när blodvärdet är lägre än g/L för kvinnor och g/L för män. Vid bedömning av blodbrist är det dock viktigt att inte bara mäta Hb-värdet utan även ta hänsyn till faktorer som kondition och livskvalitet. Det finns dessutom olika grader av anemi där man brukar tala om mild anemi (Hb g/L), måttlig anemi (Hb g/L) och svår anemi (Hb < 80).
Anemi uppstår på grund av att kroppen inte själv kan producera tillräckligt med röda blodkroppar. Orsaken till detta kan vara blödningar, brist på nödvändiga byggsten
.