Hur många växttransformationsmetoder

Genmodifiering av växter

En bakterie som genmodifierar växter

Jordbakterien Agrobacterium tumefaciens kan föra över delar av sitt DNA till växter. Bakterien infekterar en skadad växt i övergången mellan rot och skott och orsakar krongallsjuka. Vid platsen för infektion blir det en tumörliknande utväxt som beror på att bakterien fört över gener till växten som påverkar nivåerna av tillväxtreglerande ämnen. De får växtcellerna att dela sig okontrollerat. Dessutom för bakterien över gener som får tumörcellerna att producera ämnen, opiner, som den livnär sig på.

Agrobacterium orsakar alltså horisontell genöverföring &#x; den för över gener från en organism till en annan &#x; och är en naturligt förekommande genmodifierare. I och med att vi nu har tillgång till den fullständiga DNA-sekvensen för många olika växters genom kan man se att den här bakterien har varit flitig med att flytta in sina gener i olika växtarter (läs vidare under Genetisk modifiering

När istäcket från den senaste istiden drog sig tillbaka utvecklades växtsamhällena i snabb takt. Plötsligt tävlade växter för att kolonisera tidigare frysta landskap runt om i världen. Arter utvecklades i ett rasande tempo.

Ett internationellt forskarlag har spårat den globala vegetationens framfart inte mindre än 18  år tillbaka i tiden fram till i dag. I deras studie, som är publicerad i Science, dras flera oväntade slutsatser.

– Vi ser att vegetationen i dag förändras lika snabbt eller rentav ännu snabbare som under slutet av den senaste istiden. Det hade vi inte räknat med, säger Jack W Williams, som är medförfattare till studien och professor i geografi vid University of Wisconsin-Madison i USA.

Långt före den industriella revolutionen

Något annat som förvånade forskarna var att vegetationen började ändras i grunden redan för mellan 3  och 4  år sedan, långt före den industriella revolutionen.

– Detta behöver undersökas ytterligare, men vi bidrar definitivt till en spännande ny våg av forskning som tittar på hur ekosystem påverkades av tidiga mänskliga samhällen världen över, säger Jack W Williams.

I dag finns det många platser som p

Projekt

Epigenetic and Metabolic Control of Flowering Time

Huvudsökande:
Markus Schmid, professor i fysiologisk botanik

Medsökande:
Umeå universitet
Johannes Hanson

Sveriges lantbruksuniversitet
Ove Nilsson
Karin Ljung

Lärosäte:
Umeå universitet

Beviljat anslag:
28,7 miljoner kronor under fem år


Markus Schmid tittar in i en av de många växtkamrarna i källarvåningen till Umeå Plant Science Center, UPSC, där han är gästprofessor. I ärlighetens namn beror besöket på att han ska fotograferas i en bildmässig miljö, men Markus Schmid tar tillfället i akt att granska en odling av backtrav, som ser ut att vara ungefär fyra veckor gammal.

– Plantorna har redan fått knoppar och kommer att blomma om ytterligare någon vecka, förklarar han.

Efter blomningen kommer alla frön att samlas och torkas för att användas i en ny sådd.

– Blommorna är små, det är ett riktigt pillergöra att plocka fröna. Jag gör det inte längre själv, men brukade göra det förr, berättar Markus Schmid.

Fröna sås i små byttor som placeras i växthus med kontrollerad tillförsel av ljus, värme och näring. Redan under de första veckorna kommer blad som formar små rosetter.

– Vi

Bevara och öka mångfalden genom att odla

Att bevara äldre sorter är viktigt

Att bevara äldre sorter och sorter som är anpassade till lokala förhållanden och har unika egenskaper är viktigt eftersom deras egenskaper kan vara till nytta i framtiden om klimat och miljöer ändras. De är också ett levande kulturarv som är en del av vår historia. De odlade växternas vilda släktingar i naturen har också egenskaper som vi kan komma att behöva i framtiden.

Sveriges jordbruk och svensk växtförädling är beroende av olika slags växter från hela världen eftersom många av de grödor vi odlar har sitt ursprung i andra delar av världen. Det gäller till exempel vete, korn och majs. Därför samarbetar vi med andra länder i europeiska nätverk och inom FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO.

Generna från olika slags växter sparas i genbanker

För att säkra att växternas gener är säkert bevarade för framtiden finns de bevarade som frön och plantor i flera genbanker.

.